to rupture
01
brista, gå sönder
(of a pipe or similar structure) to burst or break apart suddenly
Intransitive
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
rupture
3:e person singular
ruptures
presens particip
rupturing
enkelt preteritum
ruptured
perfekt particip
ruptured
Exempel
The aging water pipe finally ruptured, causing a water leak in the basement.
Den åldrande vattenrören bröt slutligen, vilket orsakade en vattenläcka i källaren.
02
bryta, söndra
to cause an agreement or relation to be breached
Transitive: to rupture an agreement or relation
Exempel
The discovery of hidden clauses in the contract ruptured the trust between the two parties, leading to legal disputes.
Upptäckten av dolda klausuler i avtalet bröt förtroendet mellan de två parterna, vilket ledde till rättsliga tvister.
03
spricka, rivas sönder
(of an internal organ) to suffer damage or tearing
Intransitive
Exempel
The eardrum can rupture due to changes in pressure, causing hearing loss.
Trumhinnan kan spricka på grund av tryckförändringar, vilket orsakar hörselnedsättning.
04
riva, brista
to cause an internal organs to tear
Transitive: to rupture an internal organ
Exempel
The impact of the accident was so severe that it ruptured the spleen.
Olyckans inverkan var så allvarlig att den rev sönder mjälten.
Rupture
01
brott, spricka
the act of making a sudden noisy break
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
ruptures
02
bristning, uppbrott
an end to an agreement or good relations between people, states, etc.
03
ruptur, sprängning
a severe injury that causes an internal organ or soft tissue to break or tear suddenly
Exempel
A blood vessel rupture can lead to internal bleeding.
En ruptur av ett blodkärl kan leda till inre blödning.
