maneuver
/mənˈuːvɐ/
manoeuvre
maneuvre
manoeuver
manœuver
manœuvre
to maneuver
01
manövrera
to strategically navigate or direct a vehicle, object, or oneself through a series of planned movements
Transitive: to maneuver a vehicle
Intransitive
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
rörelseverb
regelbundet
presens
maneuver
3:e person singular
maneuvers
presens particip
maneuvering
enkelt preteritum
maneuvered
perfekt particip
maneuvered
Exempel
The cyclist had to maneuver through the crowded city streets.
Cyklisten var tvungen att manövrera genom de trånga stadens gator.
02
manövrera, utföra strategiska rörelser
to execute strategic and tactical movements with military precision in order to gain a positional advantage
Intransitive
Exempel
The sniper team had to maneuver stealthily through enemy territory.
Prickskyttelaget var tvungna att manövrera smygande genom fiendens territorium.
03
manövrera, styra
to skillfully control or direct actions and strategies with a specific goal in mind
Transitive: to maneuver a situation | to maneuver sb/sth into a situation
Exempel
The art dealer knew how to maneuver negotiations with collectors, maximizing the value of each sale.
Konsthantverkaren visste hur man manövrerar förhandlingar med samlare, vilket maximerade värdet på varje försäljning.
Maneuver
01
manöver, militärövning
a military training exercise
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
maneuvers
02
manöver, list
a move made to gain a tactical end
03
manöver
an action aimed at evading an opponent
04
manöver, avsiktlig koordinerad rörelse
a deliberate coordinated movement requiring dexterity and skill
05
manöver, strategem
a plan for attaining a particular goal



























