to surrender
01
ge upp, kapitulera
to give up resistance or stop fighting against an enemy or opponent
Intransitive
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
surrender
3:e person singular
surrenders
presens particip
surrendering
enkelt preteritum
surrendered
perfekt particip
surrendered
Exempel
The army surrendered when it realized victory was impossible.
Armén kapitulerade när den insåg att seger var omöjlig.
02
ge upp, överlämna
to give away or yield something, usually under pressure or voluntarily
Transitive: to surrender sth
Exempel
She decided to surrender her position as team captain due to personal reasons.
Hon beslöt att avstå sin position som lagkapten av personliga skäl.
Surrender
01
kapitulation, uppgivelse
the act of yielding, giving up, or submitting to an opponent, authority, or circumstance
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
surrenders
Exempel
Following days of negotiations, the warring factions agreed to a formal surrender, bringing an end to the conflict.
Efter dagar av förhandlingar kom de stridande fraktionerna överens om en formell kapitulation, vilket satte punkt för konflikten.
02
uppgivelse, förtvivlan
the acceptance or yielding to despair, hopelessness, or overwhelming emotion
Exempel
Surrender overtook him as the storm raged on.
Kapitulationen övermannade honom medan stormen rasade.
03
kapitulation, överlämnande
the act of giving oneself or something over, often under agreed terms
Exempel
Surrender came after weeks of siege and discussion.
Kapitulationen kom efter veckor av belägring och diskussion.
04
överlämnande, kapitulation
the act of delivering a person into lawful custody
Exempel
Police announced the surrender of the wanted individual.
Polisen meddelade den eftersökta individens kapitulation.
