to recuse
01
avvisa, avgå
to formally object or challenge a judge's participation in a case, often due to concerns about their impartiality or potential conflicts of interest
Transitive: to recuse a judge
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
recuse
3:e person singular
recuses
presens particip
recusing
enkelt preteritum
recused
perfekt particip
recused
Exempel
Attorneys may strategically recuse judges to ensure a fair trial and maintain public trust.
Advokater kan strategiskt avvisa domare för att säkerställa en rättvis rättegång och upprätthålla allmänhetens förtroende.
02
avvisa, frånträda
(of a judge) to excuse oneself from participating in a case because of a potential conflict of interest or bias
Transitive: to recuse oneself
Exempel
The judge decided to recuse herself from the trial after discovering a personal connection to the defendant.
Domaren beslöt att avstå från rättegången efter att ha upptäckt en personlig koppling till den åtalade.
Lexikalt Träd
recusancy
recusant
recuse
