to decree
01
förordna, besluta
to make an official judgment, decision, or order
Transitive: to decree a decision or order | to decree that
Exempel
The king decreed that all citizens must pay taxes by the end of the month.
Kungen förordnade att alla medborgare måste betala skatt innan månaden är slut.
02
förordna, beordra
to announce or issue a formal decision or order
Intransitive
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
decree
3:e person singular
decrees
presens particip
decreeing
enkelt preteritum
decreed
perfekt particip
decreed
Exempel
The king decreed, signaling his authority over the land.
Kungen förordnade, vilket signalerade hans auktoritet över landet.
Decree
01
dekret, förordning
an official authoritative decision or judgment, especially one made by a government or the ruler of a country
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
decrees
Exempel
The king issued a decree establishing a new tax law.
Kungen utfärdade ett dekret som inrättar en ny skattelag.
