disobedient
01
olydig, upprorisk
refusing or failing to follow rules, orders, or instructions, often showing resistance to authority
grammatisk information
morfologisk sammansättning
sammansättning
kvalitativt
superlativ
most disobedient
komparativ
more disobedient
graderbart
Exempel
The disobedient child refused to go to bed when his parents told him to.
Det olydiga barnet vägrade att gå och lägga sig när hans föräldrar sa till honom.
02
olydig, trotsig
unwilling to submit to authority
Lexikalt Träd
disobedient
obedient
obedi
