disobedience
Pronunciation
/ˌdɪsəˈbidiəns/, /ˌdɪsoʊˈbidiəns/

Definition och betydelse av "disobedience"på engelska

Disobedience
01

olydnad, trotsighet

refusal to obey someone with authority
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
oräknebart
pluralform
disobediences
Exempel
She faced punishment for her disobedience to her parents' curfew.
Hon mötte straff för sin olydnad mot sina föräldrars utegångsförbud.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store