to insult
01
förolämpa, förödmjuka
to intentionally say or do something that disrespects or humiliates someone
Transitive: to insult sb/sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
insult
3:e person singular
insults
presens particip
insulting
enkelt preteritum
insulted
perfekt particip
insulted
Exempel
The comedian 's jokes crossed the line and began to insult certain groups, causing discomfort in the audience.
Komikerns skämt gick över gränsen och började förolämpa vissa grupper, vilket orsakade obehag i publiken.
Insult
01
förolämpning, kränkning
a spoken or written remark intended to offend, humiliate, or hurt someone
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
insults
Exempel
The message contained a direct insult to his character.
Meddelandet innehöll en direkt förolämpning av hans karaktär.
02
förolämpning, kränkning
a deliberate action or behavior that shows disrespect or has the effect of offending someone
Exempel
He considered the delay an insult to his time.
Han ansåg förseningen som en förolämpning mot sin tid.
Lexikalt Träd
insulting
insult
