to dissuade
01
avråda, avskräcka
to make someone not to do something
Ditransitive: to dissuade sb from sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
dissuade
3:e person singular
dissuades
presens particip
dissuading
enkelt preteritum
dissuaded
perfekt particip
dissuaded
Exempel
She is dissuading her friend from joining an unreliable investment scheme.
Hon avråder sin vän från att gå med i en opålitlig investeringsplan.
Lexikalt Träd
dissuasive
dissuade
