disgrace
dis
dɪs
dis
grace
ˈgreɪs
greis
British pronunciation
/dɪsɡɹˈe‍ɪs/

Definition och betydelse av "disgrace"på engelska

to disgrace
01

vanhedra, skämma ut

to bring shame or dishonor on oneself or other people
Transitive: to disgrace sb/sth | to disgrace oneself
to disgrace definition and meaning
example
Exempel
His scandalous behavior disgraced his family and tarnished their reputation.
Hans skandalösa beteende vanärade hans familj och fläckade deras rykte.
She felt she had disgraced herself by failing to meet her own standards.
Hon kände att hon hade vanärat sig själv genom att inte leva upp till sina egna standarder.
02

vanhedra, diskreditera

to lead someone to lose respect, honor, or a valued position
Transitive: to disgrace sb/sth
example
Exempel
The scandal disgraced the politician, forcing him to step down from office.
Skandalen vanärade politikern och tvingade honom att avgå från sin post.
The company ’s unethical practices disgraced its reputation, leading to a drop in sales.
Företagets oetiska metoder vanärade dess rykte, vilket ledde till en minskning av försäljningen.
Disgrace
01

vanära, skam

a state of dishonor
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

stars

app store