to abut
01
gränsa till, vara angränsande till
to adjoin or border upon something, typically in a direct manner
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
tillståndsverb
regelbundet
presens
abut
3:e person singular
abuts
presens particip
abutting
enkelt preteritum
abutted
perfekt particip
abutted
Exempel
Over time, the trees have abutted against the fence, causing damage to its structure.
Över tiden har träden gränsat mot staketet, vilket orsakat skador på dess struktur.
