to disfigure
01
vanställa, stympa
to seriously damage the way something looks, especially a person's body or face
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
disfigure
3:e person singular
disfigures
presens particip
disfiguring
enkelt preteritum
disfigured
perfekt particip
disfigured
Exempel
The accident disfigured her face, leaving visible scars.
Olyckan vanställde hennes ansikte och lämnade synliga ärr.
Lexikalt Träd
disfigurement
disfigure
figure
