to disconcert
01
förvirra, oro
to unsettle someone, causing them to become stressed or lose their confidence
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
disconcert
3:e person singular
disconcerts
presens particip
disconcerting
enkelt preteritum
disconcerted
perfekt particip
disconcerted
Exempel
The unfamiliar surroundings began to disconcert the traveler, making her feel a bit uneasy.
De okända omgivningarna började förvirra resenären, vilket fick henne att känna sig lite illa till mods.
02
förvirra, genera
to make someone feel embarrassed
Exempel
The serious tone of the conversation disconcerted her, as she was n’t expecting such a heavy discussion.
Den allvarliga tonen i samtalet förvirrade henne, eftersom hon inte förväntade sig en så tung diskussion.
Lexikalt Träd
disconcerting
disconcertion
disconcertment
disconcert
concert
