to disconcert
01
förvirra, oro
to unsettle someone, causing them to become stressed or lose their confidence
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
disconcert
3:e person singular
disconcerts
presens particip
disconcerting
enkelt preteritum
disconcerted
perfekt particip
disconcerted
Exempel
The sudden change in plans disconcerted the entire team, who had prepared for the original schedule.
Den plötsliga förändringen i planerna förvirrade hela teamet, som hade förberett sig för det ursprungliga schemat.
02
förvirra, genera
to make someone feel embarrassed
Exempel
She was disconcerted by the awkward silence that followed her announcement.
Hon blev förvirrad av den besvärliga tystnad som följde på hennes tillkännagivande.
Lexikalt Träd
disconcerting
disconcertion
disconcertment
disconcert
concert
