to bewilder
01
förvirra, förbrylla
to confuse someone, leaving them uncertain
Transitive: to bewilder sb
Exempel
The sudden disappearance of the treasure bewildered the explorers.
Skattens plötsliga försvinnande förvirrade upptäcktsresandena.
The intricate puzzle bewildered the solver, leaving them unsure of where to start.
Den invecklade pusseln förvirrade lösaren och lämnade dem osäkra på var de skulle börja.
Lexikalt Träd
bewildered
bewildering
bewilderment
bewilder
