to startle
Pronunciation
/ˈstɑɹtəɫ/

Definition och betydelse av "startle"på engelska

to startle
01

skrämma, överraska

to cause a sudden shock or surprise, resulting in a quick, involuntary reaction
Transitive: to startle a person or animal
to startle definition and meaning
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
startle
3:e person singular
startles
presens particip
startling
enkelt preteritum
startled
perfekt particip
startled
Exempel
The unexpected pop of the balloon startled the children at the birthday party, causing them to giggle nervously.
Ballongens oväntade smäll skrämde barnen på födelsedagskalaset och fick dem att skratta nervöst.
Startle
01

skrämsel, förskräckelse

an unexpected reflex or response triggered by shock or fear
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
startles
Exempel
The actor 's entrance from behind the curtain caused a startle among the audience.
Skådespelarens entré bakom ridån orsakade en skrämsel bland publiken.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store