to beguile
Pronunciation
/bɪˈɡaɪɫ/

Definition och betydelse av "beguile"på engelska

to beguile
01

bedrägligt locka, vilseledande charm

to deceptively attract or charm people
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
beguile
3:e person singular
beguiles
presens particip
beguiling
enkelt preteritum
beguiled
perfekt particip
beguiled
02

lura, bedra

to deceive or trick someone into doing something by using clever and tricky methods
Exempel
Even as a child, he was known for beguiling his friends into trading their toys with him.
Även som barn var han känd för att förföra sina vänner att byta sina leksaker med honom.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store