interloquer
01
förbrylla, göra förvånad
surprendre ou déconcerter quelqu'un au point de le laisser sans voix
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
hjälpverb
avoir
1:a person singular
interloque
1:a person plural
interloquons
1:a person futurum
interloquerai
presens particip
interloquant
perfekt particip
interloqué
1:a person plural i imperfekt
interloquions
Exempel
La question inattendue du professeur l'a interloqué.
Lärarens oväntade fråga förbryllade honom.
