déraper
01
halka, slira
glisser de manière incontrôlée
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
rörelseverb
hjälpverb
avoir
1:a person singular
dérape
1:a person plural
dérapons
1:a person futurum
déraperai
presens particip
dérapant
perfekt particip
dérapé
1:a person plural i imperfekt
dérapions
Exempel
Le coureur a dérapé sur la ligne d' arrivée.
Löparen halkade på mållinjen.
02
glida mot kaos, halka mot misslyckande
dérapage progressif vers le chaos ou l'échec
Exempel
Le budget du projet risque de déraper.
Projektbudgeten riskerar att spåra ur.



























