distress
dist
ˈdɪst
dist
ress
rɛs
res
/dɪstɹˈɛs/

Definition och betydelse av "distress"på engelska

to distress
01

oroa, bedröva

to cause someone difficulty or hardship, particularly financial struggles or emotional turmoil
Transitive: to distress sb
to distress definition and meaning
Exempel
The failure of the business venture distressed the entrepreneur, who had invested all his savings.
Företagets misslyckande bedrövade entreprenören, som hade investerat alla sina besparingar.
02

oroa, bedröva

to make someone feel worried, sad, or hurt
Transitive: to distress sb
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
distress
3:e person singular
distresses
presens particip
distressing
enkelt preteritum
distressed
perfekt particip
distressed
Exempel
The situation at work began to distress him as the deadline approached.
Situationen på jobbet började oroande honom när deadline närmade sig.
Distress
01

ångest, lidande

a state of extreme emotional pain or suffering
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
oräknebart
pluralform
distresses
Exempel
The disaster left many families in distress.
Katastrofen lämnade många familjer i nöd.
02

nöd, nödläge

a situation where an airplane, ship, etc. requires help because it is in serious danger
Exempel
The Coast Guard responded swiftly to the distress beacon activated by the fishing boat caught in a storm.
Kustbevakningen svarade snabbt på nödsignalen som aktiverades av fiskebåten som fastnat i en storm.
03

utmätning, beslag

the act of seizing and holding property as security for debt or to satisfy a claim
Exempel
Property may be taken in distress for unpaid taxes.
Egendom kan tas i beslag för obetalda skatter.
04

smärta, lidande

intense physical pain or suffering
Exempel
He endured the distress of a severe toothache.
Han uthärdade plågan av en svår tandvärk.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store