to vanquish
01
besegra, utplåna
to defeat someone completely and decisively
Transitive: to vanquish sb/sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
vanquish
3:e person singular
vanquishes
presens particip
vanquishing
enkelt preteritum
vanquished
perfekt particip
vanquished
Exempel
The commander devised a plan to vanquish the rebel uprising, reclaiming control over the disputed territories.
Befälhavaren utarbetade en plan för att besegra det rebelliska upproret och återta kontrollen över de omstridda territorierna.
Lexikalt Träd
vanquishable
vanquisher
vanquish
