to belch
01
rapa, uppstöta
to expel gas audibly from the stomach through the mouth
Intransitive
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
belch
3:e person singular
belches
presens particip
belching
enkelt preteritum
belched
perfekt particip
belched
Exempel
He couldn't help but belch loudly after the hearty meal.
Han kunde inte låta bli att rapa högt efter den hjärtliga måltiden.
02
spy, kasta ut
to erupt or explode with a sudden, forceful release
Transitive: to belch gas or particle
Exempel
The volcano belched hot ash into the sky, darkening the clouds.
Vulkanen spydde ut het aska i skyn och mörklade molnen.
Belch
01
rapning, uppstötning
a reflex that expels gas noisily from the stomach through the mouth
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
belches
Lexikalt Träd
belching
belch
