beruhigen
01
lugna, stillna
Jemanden oder etwas ruhiger machen
grammatisk information
morfologisk sammansättning
frasalt
handlingsverb
regelbundet
oskiljbar
partikel
be
grundverb
ruhigen
hjälpverb
haben
1:a person singular
beruhige
3:e person singular
beruhigt
presens particip
beruhigend
enkelt preteritum
beruhigte
perfekt particip
beruhigt
Exempel
Die Mutter beruhigt das weinende Kind.
Modern lugnar det gråtande barnet.
02
lugna ner sig, slappna av
Sich entspannen
Exempel
Nach dem Unfall hat sie sich schnell beruhigt.
Efter olyckan lugnade hon sig snabbt.



























