impulsif
01
impulsiv, oöverlagd
qui agit sans réfléchir ou sans contrôle
grammatisk information
morfologisk sammansättning
sammansättning
kvalitativt
superlativ
le plus impulsif
komparativ
plus impulsif
graderbart
maskulin singular
impulsif
maskulin plural
impulsifs
feminin singular
impulsive
feminin plural
impulsives
Exempel
Il agit de façon impulsive et regrette ensuite.
Han agerar impulsivt och ångrar sig sedan.
L'impulsif
01
impulsiv person, obetänksam person
personne qui agit sans réfléchir
grammatisk information
animacitetsstatus
människa
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
genus
maskulinum
pluralform
impulsifs
Exempel
Un impulsif peut créer des conflits sans le vouloir.
En impulsiv person kan oavsiktligt skapa konflikter.
