imponer
01
pålägga, tillämpa
aplicar con autoridad una norma, obligación o castigo
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
1:a person singular
impongo
3:e person singular
impone
presens particip
imponiendo
enkelt preteritum
impuso
perfekt particip
impuesto
Exempel
El juez impuso una multa al acusado.
Domaren påförde en böter på den åtalade.
