to interrupt
01
avbryta, stanna
to stop or pause a process, activity, etc. temporarily
Transitive: to interrupt a process or activity
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
interrupt
3:e person singular
interrupts
presens particip
interrupting
enkelt preteritum
interrupted
perfekt particip
interrupted
Exempel
The alarm clock interrupted her sleep.
Väckarklockan avbröt hennes sömn.
02
avbryta, störa
to disturb or disrupt the calmness or serenity of a situation or person
Transitive: to interrupt sb/sth
Exempel
The unexpected phone call interrupted her while she was reading.
Det oväntade telefonsamtalet avbröt henne medan hon läste.
03
avbryta, avbryta någon
to stop someone from speaking by speaking or acting before they finish
Transitive: to interrupt sb
Exempel
He was in the middle of his story when she interrupted him with a laugh.
Han var mitt i sin berättelse när hon avbröt honom med ett skratt.
04
avbryta, störa
to disrupt or break the continuous flow or smoothness of something
Transitive: to interrupt sth
Exempel
The jagged rocks interrupted the otherwise flat terrain.
De ojämna klipporna avbröt det annars platta terrängen.
Interrupt
01
avbrott, avbrottssignal
a signal that halts a program's execution so another operation can run
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
interrupts
Exempel
Each device sends a unique interrupt to request attention.
Varje enhet skickar en unik avbrott för att begära uppmärksamhet.
Lexikalt Träd
interrupted
interruption
interrupt



























