to implant
01
implantera, inplantera
to insert a living tissue or an artificial object into the body via medical procedure
Transitive: to implant a living tissue or artificial object
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
implant
3:e person singular
implants
presens particip
implanting
enkelt preteritum
implanted
perfekt particip
implanted
Exempel
The surgeon successfully implanted a pacemaker to regulate the patient's heartbeat.
Kirurgen implanterade framgångsrikt en pacemaker för att reglera patientens hjärtslag.
02
inplantera, ingjuta
to firmly establish or instill an idea, belief, or feeling in someone's mind
Transitive: to implant an idea or belief in sb/sth
Exempel
The teacher worked hard to implant the value of hard work in her students' minds.
Läraren arbetade hårt för att inplantera värdet av hårt arbete i sina elevers sinnen.
03
implantera, fästa
(of a fertilized egg) to attach itself to the wall of the uterus after conception
Intransitive
Exempel
After fertilization, the embryo will implant in the uterus to begin developing.
Efter befruktning kommer embryot att implantera sig i livmodern för att börja utvecklas.
Implant
01
implantat, implanterbar enhet
a device or material inserted into the body, often for medical or technological purposes, such as a computer chip
grammatisk information
animacitetsstatus
icke-animat
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
implants
Exempel
The implant allowed the patient to regain their hearing.
Implantatet gjorde det möjligt för patienten att återfå hörseln.
Lexikalt Träd
implanted
implant
