to dishearten
01
modfälla, demoralisera
to cause someone to lose courage, enthusiasm, or hope
Transitive: to dishearten sb
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
dishearten
3:e person singular
disheartens
presens particip
disheartening
enkelt preteritum
disheartened
perfekt particip
disheartened
Exempel
Receiving a rejection letter can dishearten even the most determined job seeker.
Att få ett avslagsbrev kan modfälla även den mest beslutsamma arbetssökande.
Lexikalt Träd
disheartening
disheartenment
dishearten
hearten
