Ding
01
märke, avtryck
an impression in a surface (as made by a blow)
grammatisk information
animacitetsstatus
icke-animat
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
dings
02
ringning, klockljud
a ringing sound
to ding
01
klocka, ringa
go `ding dong', like a bell
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
ding
3:e person singular
dings
presens particip
dinging
enkelt preteritum
dinged
perfekt particip
dinged
02
repas, orsaka liten skada
to cause slight damage to something, typically by hitting or striking it
Exempel
She accidentally dinged the car door against the shopping cart in the parking lot.
Hon råkade skrapa bildörren mot kundvagnen på parkeringen.



























