to counsel
01
råda, vägleda
to advise someone to take a course of action
Transitive: to counsel sb | to counsel sb on sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
counsel
3:e person singular
counsels
presens particip
counseling
enkelt preteritum
counseled
perfekt particip
counseled
Exempel
Religious leaders often counsel members of their congregation on matters of faith, morality, and personal challenges.
Religiösa ledare rådgör ofta medlemmar av sin församling om frågor om tro, moral och personliga utmaningar.
Counsel
01
advokat, juridisk rådgivare
a lawyer who represents and gives legal advice to someone in court
grammatisk information
animacitetsstatus
människa
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
counsels
Exempel
His counsel advised him to plead not guilty.
Hans advokat rådde honom att hävda sig oskyldig.
02
råd, vägledning
guidance or advice given with regard to prudent future action
Exempel
The committee relied on the expert 's counsel to shape their policy.
Kommittén förlitade sig på expertens råd för att forma sin politik.
Lexikalt Träd
counseling
counselor
counsel
