to veer
01
svänga, plötsligt byta riktning
to abruptly turn to a different direction
Intransitive: to veer | to veer to a direction
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
rörelseverb
regelbundet
presens
veer
3:e person singular
veers
presens particip
veering
enkelt preteritum
veered
perfekt particip
veered
Exempel
The raft veered suddenly as it navigated through the rapids.
Flotten svängde plötsligt när den navigerade genom forsarna.
02
svänga, byta riktning
(of wind) to shift or change direction clockwise
Intransitive: to veer | to veer to a direction
Exempel
The oceanographers observed how the wind veering along the coast influenced the direction of surface currents.
Oceanograferna observerade hur vinden som vände längs kusten påverkade riktningen hos ytströmmar.
