to bifurcate
01
dela, förgrena
to split something into two distinct parts
Transitive: to bifurcate sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
bifurcate
3:e person singular
bifurcates
presens particip
bifurcating
enkelt preteritum
bifurcated
perfekt particip
bifurcated
Exempel
To explore different paths, they decided to bifurcate the hiking trail.
För att utforska olika stigar beslutade de sig för att dela upp vandringsleden.
02
dela sig i två grenar, kluva sig i två delar
to split into two branches or parts
Intransitive
Exempel
The river bifurcates as it approaches the delta, forming two separate streams.
Floden delar sig i två grenar när den närmar sig deltat, vilket bildar två separata strömmar.
bifurcate
01
förgrenad, uppdelad i två grenar
having two branches, divisions, or prongs that split from a common point
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
kvalitativt
superlativ
most bifurcate
komparativ
more bifurcate
graderbart
Exempel
The snake's bifurcate tongue flicked in and out rapidly.
Ormens klyvda tunga rörde sig snabbt in och ut.
Lexikalt Träd
bifurcated
bifurcate
furcate
