to implore
01
bönfalla, be
to earnestly and desperately beg for something
Transitive: to implore sb
Ditransitive: to implore sb to do sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
implore
3:e person singular
implores
presens particip
imploring
enkelt preteritum
implored
perfekt particip
implored
Exempel
The artist 's work implored viewers to reflect on the complexities of human nature.
Konstnärens arbete bönföll åskådarna att reflektera över människans naturliga komplexitet.
Lexikalt Träd
imploring
implore
