to implore
01
bönfalla, be
to earnestly and desperately beg for something
Transitive: to implore sb
Ditransitive: to implore sb to do sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
implore
3:e person singular
implores
presens particip
imploring
enkelt preteritum
implored
perfekt particip
implored
Exempel
She implored her parents to let her attend the concert, promising to finish her chores.
Hon bönföll sina föräldrar att låta henne gå på konserten och lovade att göra klart sina sysslor.
Lexikalt Träd
imploring
implore
