to abjure
01
avsvära, avstå
to give up or reject a belief, claim, or practice through formal or public declaration
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
abjure
3:e person singular
abjures
presens particip
abjuring
enkelt preteritum
abjured
perfekt particip
abjured
Exempel
The politician abjured all ties to the controversial organization.
Politikern avsvor alla band till den kontroversiella organisationen.
Lexikalt Träd
abjurer
abjure



























