to abjure
01
avsvära, avstå
to give up or reject a belief, claim, or practice through formal or public declaration
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
abjure
3:e person singular
abjures
presens particip
abjuring
enkelt preteritum
abjured
perfekt particip
abjured
Exempel
She publicly abjured her former affiliations in a statement.
Hon offentligt avsvor sina tidigare tillhörigheter i ett uttalande.
Lexikalt Träd
abjurer
abjure
