to effectuate
01
genomföra, framkalla
to cause something to happen
Transitive: to effectuate a change
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
effectuate
3:e person singular
effectuates
presens particip
effectuating
enkelt preteritum
effectuated
perfekt particip
effectuated
Exempel
The new policy aims to effectuate positive changes in the workplace environment.
Den nya policyn syftar till att åstadkomma positiva förändringar i arbetsmiljön.
Lexikalt Träd
effectuation
effectuate
effectual
effect
