to dispel
Pronunciation
/dɪˈspɛɫ/

Definition och betydelse av "dispel"på engelska

to dispel
01

skingra, fördriva

to make something disappear
Transitive: to dispel a belief or feeling
to dispel definition and meaning
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
dispel
3:e person singular
dispels
presens particip
dispelling
enkelt preteritum
dispelled
perfekt particip
dispelled
Exempel
The spokesperson held a press conference to dispel rumors and provide accurate information.
Talespersonen höll en presskonferens för att sprida rykten och tillhandahålla korrekt information.
02

skingra, driva bort

to make something disappear or go away by scattering it
Transitive: to dispel sb/sth
Exempel
The army used loud noises to dispel the crowds that had gathered.
Armén använde höga ljud för att skingra folkmassorna som hade samlats.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store