to dislocate
01
vricka, förskjuta
to suddenly cause a bone to move out of its normal position
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
dislocate
3:e person singular
dislocates
presens particip
dislocating
enkelt preteritum
dislocated
perfekt particip
dislocated
Exempel
He accidentally dislocated his shoulder while playing basketball.
Han vrider av en slump axeln när han spelade basket.
02
förskjuta, vricka
to move something out of its regular position or place
Exempel
The earthquake dislocated several buildings, causing widespread damage throughout the city.
Jordbävningen förflyttade flera byggnader, vilket orsakade omfattande skador i hela staden.
Lexikalt Träd
dislocated
dislocate
locate
loc
