to wrangle
01
gräla, tvista
to have a noisy and intense argument
Intransitive: to wrangle | to wrangle with sb
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
wrangle
3:e person singular
wrangles
presens particip
wrangling
enkelt preteritum
wrangled
perfekt particip
wrangled
Exempel
The siblings would often wrangle over who would get to choose the television channel.
Syskonen brukade ofta gräla om vem som fick välja tv-kanal.
02
valla, sköta
to herd or manage horses or other livestock
Transitive: to wrangle livestock
Exempel
The cowboy wrangled the cattle across the open prairie.
Cowboyen drev boskapen över den öppna prärien.
Wrangle
01
en långvarig och komplicerad dispyt, en oändlig tvist
a prolonged and complicated argument or dispute, often involving a lot of discussion and disagreement
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
wrangles
Exempel
The wrangle over the contract terms delayed the start of the project.
Tvisten om avtalsvillkoren försenade projektets start.
02
gräl, prutning
an instance of intense argument (as in bargaining)
Lexikalt Träd
wrangler
wrangling
wrangle



























