to tussle
01
slåss, kämpa
to struggle or fight with someone, particularly to get something
Intransitive
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
tussle
3:e person singular
tussles
presens particip
tussling
enkelt preteritum
tussled
perfekt particip
tussled
Exempel
Children on the playground may tussle over a toy they both want to play with.
Barn på lekplatsen kan slåss om en leksak som de båda vill leka med.
Tussle
01
slagsmål, gräl
a brief, vigorous fight or argument
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
tussles
Exempel
A tussle broke out between the players after the foul.
Ett slagsmål bröt ut mellan spelarna efter fölet.
