to topple
to
ˈtɒ
to
pple
pəl
pēl
tipple

Definition och betydelse av "topple"på engelska

to topple
01

falla, rasa

to fall or collapse, often due to instability or lack of support 
Intransitive
to topple definition and meaning
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
rörelseverb
regelbundet
presens
topple
3:e person singular
topples
presens particip
toppling
enkelt preteritum
toppled
perfekt particip
toppled
Exempel
The old tree, weakened by disease, finally began to topple in the strong wind. 

Det gamla trädet, försvagat av sjukdom, började slutligen falla i den starka vinden.

02

välta, fälla

to cause something to fall over or collapse, often by applying force or destabilizing it 
Transitive: to topple a structure
Exempel
The strong gust of wind toppled the flimsy fence along the sidewalk. 

Den starka vindbyen välte det skröpliga staketet längs trottoaren.

LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store