to prohibit
01
förbjuda, förbjuda
to formally forbid something from being done, particularly by law
Transitive: to prohibit an action
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
prohibit
3:e person singular
prohibits
presens particip
prohibiting
enkelt preteritum
prohibited
perfekt particip
prohibited
Exempel
The city council passed a law to prohibit the use of fireworks within city limits.
Stadsfullmäktige antog en lag för att förbjuda användningen av fyrverkerier inom stadens gränser.
Lexikalt Träd
prohibited
prohibition
prohibitive
prohibit
