zerplatzen
zerplatzen
t͡sɛɐ̯plat͡sn
tseplatsn
zerkratzen

Definition och betydelse av "zerplatzen"på tyska

zerplatzen
01

spricka, explodera

Plötzlich und mit Geräusch kaputtgehen 
zerplatzen definition and meaning
grammatisk information
morfologisk sammansättning
frasalt
handlingsverb
starkt
oskiljbar
partikel
zer
grundverb
platzen
hjälpverb
sein
1:a person singular
zerplatze
3:e person singular
zerplatzt
presens particip
zerplatzend
enkelt preteritum
zerplatzte
perfekt particip
zerplatzt
Exempel
Der aufgeblasene Beutel zerplatzte, als er auf einen Nagel fiel. 

Den uppblåsta påsen sprack när den föll på en spik.

LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store