greifen
[past form: griff]
01
gripa, ta tag i
Mit der Hand etwas ergreifen oder berühren
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
starkt
hjälpverb
haben
1:a person singular
greife
3:e person singular
greift
presens particip
greifend
enkelt preteritum
griff
perfekt particip
gegriffen
Exempel
Der Dieb griff die Handtasche und rannte weg.
Tjuven grep handväskan och sprang iväg.



























