balbutier
01
stamma, hacka
avoir du mal à parler clairement, souvent à cause de nervosité ou d'émotion
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
hjälpverb
avoir
1:a person singular
balbutie
1:a person plural
balbutions
1:a person futurum
balbutierai
presens particip
balbutiant
perfekt particip
balbutié
1:a person plural i imperfekt
balbutiions
Exempel
Je balbutie parfois quand je lis à voix haute.
Jag stammar ibland när jag läser högt.
02
stamma, börja med svårighet
débuter avec des difficultés, avancer lentement ou timidement
Exempel
La réforme balbutie et a besoin de soutien.
Reformen stammar och behöver stöd.



























