quebrantar
01
bryta, demoralisera
romper la voluntad, el ánimo o el espíritu de alguien
grammatisk information
morfologisk sammansättning
frasalt
handlingsverb
regelbundet
oskiljbar
1:a person singular
quebranto
3:e person singular
quebranta
presens particip
quebrantando
enkelt preteritum
quebrantó
perfekt particip
quebrantado
Exempel
La constante crítica empezó a quebrantar su confianza.
Den konstanta kritiken började quebrantar hans självförtroende.
