to interdict
01
förbjuda, avvisa
to forbid a specific action
Transitive: to interdict an action
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
interdict
3:e person singular
interdicts
presens particip
interdicting
enkelt preteritum
interdicted
perfekt particip
interdicted
Exempel
The court decided to interdict the release of sensitive information to protect national security.
Domstolen beslutade att förbjuda frisläppandet av känslig information för att skydda den nationella säkerheten.
02
avskära, hämma
to impede or disrupt an enemy force's lines of communication or supply, typically through strategic bombing
Transitive: to interdict a communication or supply channel
Exempel
The air force was tasked with interdicting the enemy's supply routes.
Flygvapnet fick i uppdrag att blockera fiendens försörjningsvägar.
Interdict
01
interdikt, kyrkoförbud
a formal prohibition issued by the Roman Catholic Church that suspends certain religious rites, from an individual or an entire region, often as a form of spiritual discipline or punishment
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
interdicts
Exempel
The Church placed the rebellious province under interdict, halting all public worship.
Kyrkan lade den upproriska provinsen under interdikt och stoppade all offentlig gudstjänst.
02
förbudsorder, domstolsförbud
a formal court order that prohibits someone from performing a specific action, often issued to prevent harm, enforce compliance, or uphold legal standards
Exempel
The judge issued an interdict preventing the company from dumping waste into the river.
Domaren utfärdade ett förbud som förhindrar företaget från att dumpa avfall i floden.
Lexikalt Träd
interdiction
interdict
