to indict
01
åtal, anklaga
to officially accuse a person of a crime
Transitive: to indict sb
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
indict
3:e person singular
indicts
presens particip
indicting
enkelt preteritum
indicted
perfekt particip
indicted
Exempel
The grand jury decided to indict the suspect on charges of robbery and assault.
Storjuryn beslutade att åtala den misstänkte för rån och misshandel.
Lexikalt Träd
indictable
indict
