Imprecation
01
förbannelse, fördömelse
the act of speaking a curse or wish for harm to come to someone, often as an insult or expression of anger
Exempel
The witch muttered an imprecation under her breath.
Häxan muttrade en förbannelse under sin andedräkt.
He shouted an imprecation at the driver who cut him off.
Han skrek en förbannelse till föraren som körde om honom.
02
förtal, ärekränkning
a false and damaging accusation against someone's character or reputation
Exempel
The politician dismissed the claim as an imprecation from his rivals.
Politikern avfärdade påståendet som en förbannelse från sina rivaler.
Spreading imprecations can ruin a person's career.
Att sprida förtal kan förstöra en persons karriär.
Lexikalt Träd
imprecation
imprecate
