to forgive
01
förlåta, ursäkta
to stop being angry or blaming someone for what they have done, and to choose not to punish them for their mistakes or flaws
Transitive: to forgive sb
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
oregelbundet
presens
forgive
3:e person singular
forgives
presens particip
forgiving
enkelt preteritum
forgave
perfekt particip
forgiven
Exempel
He frequently forgives his siblings for their occasional disagreements.
Han förlåter ofta sina syskon för deras occasional meningsskiljaktigheter.
02
förlåta, avskriva
to release someone from the obligation to repay a debt or financial responsibility
Transitive: to forgive a debt
Exempel
The charity forgave the debts of families struggling to make ends meet.
Välgörenhetsorganisationen förlät skulderna för familjer som kämpar för att få ekonomin att gå ihop.
Lexikalt Träd
forgivable
forgiver
forgiving
forgive
