to disintegrate
Pronunciation
/dɪˈsɪntəˌɡɹeɪt/

Definition och betydelse av "disintegrate"på engelska

to disintegrate
01

sönderfalla, upplösas

to break or lose structure and unity over time
Intransitive
to disintegrate definition and meaning
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
disintegrate
3:e person singular
disintegrates
presens particip
disintegrating
enkelt preteritum
disintegrated
perfekt particip
disintegrated
Exempel
When exposed to moisture, some types of food may disintegrate and become inedible.
När de utsätts för fukt kan vissa typer av livsmedel sönderfalla och bli oätliga.
02

sönderfalla, fragmenteras

to break down or fragment into constituent components due to various forces or interactions
Intransitive
Exempel
The intense magnetic field caused the metallic structure to disintegrate into charged particles.
Det intensiva magnetfältet orsakade att den metalliska strukturen sönderföll i laddade partiklar.
03

sönderfalla, disintegrera

to cause an object or substance to undergo a process of fragmentation or breakdown
Transitive: to disintegrate an object or substance
Exempel
The intense pressure and friction from the grinding process disintegrated the solid material.
Den intensiva trycket och friktionen från slipningsprocessen sönderdelade det fasta materialet.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store