discontented
01
missnöjd, otillfredsställd
having a sense of dissatisfaction due to unfulfilled desires, unmet expectations, or unfavorable circumstances
grammatisk information
morfologisk sammansättning
perfektparticip-adjektiv
kvalitativt
superlativ
most discontented
komparativ
more discontented
graderbart
Exempel
He was discontented with the direction his career was taking and considered a change.
Han var missnöjd med riktningen hans karriär tog och övervägde en förändring.
Lexikalt Träd
discontented
contented
content
